Mellanöstern – allianser, ärkefiender och syndabockar

Människor med inflytande hanterar världen som ett schackbräde. Politiska och religiösa ideologier är underordnade i strävan efter makt, kontroll och ekonomiska fördelar. Kaos skapar strategiska fördelar. För att inte tala om att det gynnar vapenindustrin.

Grovt förenklat består Mellanöstern av två läger, nämligen Iran och Saudiarabien. Och de har olika allierade. Det skriver Fredrik Wadman, initiativtagare till Facebookgruppen Israel-Palestina-konflikten.

Vännerna USA och Israel har ett slags samförstånd med Saudiarabien — även att de är ideologiska ärkefiender. Saudiarabien har viss enad front med andra oljeländer.

Att USA allierar sig med Saudiarabien och andra gulfstater handlar givetvis om oljeberoendet. Ett splittrat Mellanöstern och en allians med oljestaterna innebär att USA slipper ett oljeembargo likt det de utsattes för i början av 1970-talet.

Iran har finansierat och stöttat den libanesiska milisen Hizbollah* (vars politiska gren ingår som en komponent i Libanons mycket ostadiga parlament) och de palestinska organisationerna Hamas och Islamiska Jihad.

I Syrien-kriget har Iran och framför allt Hizbollah hjälpt al-Assad och den syriska regimen att bekämpa ISIS och mindre al-Qaida-anslutna grupper. Hamas var där endast en kortare period.

Iran och Israel är ärkefiender. Likaså Hizbollah och Israel.

Oman har länge varit neutralt när det gäller global diplomati. Men under 2013 var landet värd för hemliga samtal mellan Iran och USA, vilket ledde till det historiska kärnvapenavtalet som undertecknades två år senare.

USA menar att Irans toppman, generalen Qassem Soleimani, har spridit oro samt planerade flera attacker mot amerikanska medborgare/institutioner i länder i Mellanöstern — varpå de mördade honom i en drönarattack häromdagen.

Israels prioritet i Syrien-kriget, när de har utfört attacker där, har varit att bekämpa Iran och Hizbollah — och att försvara sin ockupation och annektering av syriska Golanhöjderna. Annekteringen är olaglig, enligt internationell rätt och fördöms av både FN och EU. Israeliska produkter från Golanhöjderna måste numera märkas, enligt EU-domstolen, så att konsumenter kan göra medvetna val.

Medan Ryssland helhjärtat har gått in för att stötta al-Assad-regimen har USA bistått kurdernas kamp mot ISIS i Syrien, samtidigt som de har grunnat över hur de ska få bort diktatorn Bashar al-Assad från makten. Under hösten 2019 övergav USA kurderna och gav fritt fram för Turkiet att ”hantera” kurderna.

I Irak står flera milisgrupper till regimens förfogande och är en koalition mellan irakiska styrkor, iranska styrkor och Hizbollah — med amerikanska NATO-styrkor som en slags ”demokratiserande” övervakare.

I augusti 2019 misstänktes Israel (även av USA i ett fall) ha utfört attacker i det instabila uppbyggandet av Irak. Sedan dess har vreden mot både Israel och USA ökat i Irak.

I oktober utbröt protester i Irak mot regimen, som ansågs vara korrupt, i och med usel levnadsstandard trots omfattande oljetillgångar, samt mot Irans växande inflytande i Irak. Sammandrabbningarna med regimstyrkor resulterade i det största blodbadet sedan USA störtade Saddam Hussein.

Jordanien och Israel har visserligen ett fredsavtal sedan 1994, men relationerna är stundtals frostiga. I november 2019 meddelade kung Abdullah att landet inte kommer att förlänga markavtalet, som har gett Israel tillgång till två jordanska markområden vid gränsen. Den 1 januari började ett Texasägt företag leverera israelisk gas till Jordanien under en tremånaders testperiod. Det har lett till omfattande protester i Jordanien för att landet använder ”stulen gas från det ockuperade Palestina”.

Israel har tillkännagett planer på en järnvägsförbindelse mellan Saudiarabien, via Jordanien, till Israels kust vid Medelhavet. Järnvägen ska, enligt planerna, gå genom Västbanken.

Under förra året meddelade Oman att de ska öppna en ambassad på Västbanken. Det ligger i linje med Omans ”broderliga stöd för palestinierna”, enligt utrikesministern i Oman.

Qatar har sedan 2012 varit en stor bidragsgivare till hälso- och sjukvården i Gaza. Förra året gav de, för första gången, även stöd till den Palestinska Myndigheten på Västbanken.

Syndabockar
Orsakerna till splittringen mellan länderna i Mellanöstern har varierat, likaså vilka länder som har utsetts till syndabockar. Men det borde åtminstone stå alla klart att inget land agerar med trupper i andra länder utan att själva se en vinst av det. Ingen bryr sig om de vanliga människorna, som tvingas leva i kaos, krig, ockupation och belägring.

Fredrik Wadman

*Hizbollahs militära gren betraktas som en terrororganisation i Sverige, däremot inte deras politiska och sociala gren.