Kulturellt folkmord I Gaza

Självfallet är människoliv viktigare än antika ruiner, kyrkor och moskéer. Men att utplåna ett folks kulturarv är också en krigsförbrytelse.

Förstörelse i Gaza

Ungefär 200 platser av omistlig betydelse har förstörts eller skadats i israeliska flygräder I Gaza under det krig som inleddes i oktober 2023. En forntida hamn från 800 f.Kr., en moské med sällsynta manuskript och ett av världens äldsta kristna kloster är bara några av de kulturarv som har förstörts eller skadats, enligt en NGO (icke-statlig organisation) som dokumenterar krigsskador på kulturella platser.

Både palestinier och israeler har skrivit under Haagkonventionen från 1954, avsedd att skydda kulturarv från krigets härjningar.

Isber Sabrine är ordförande för en internationell NGO som dokumenterar kulturarv. Han menar att brott som påverkar kulturarvet är en del av "folkmordets oavsiktliga skador". “Det som händer nu är en krigsförbrytelse. Det strider mot den första Haagkonventionen”. "Israel försöker utplåna folkets band till sitt land. Det är väldigt tydligt och avsiktligt. Gazas arv är en del av dess folk och dess historia."

Gaza var under tusentals år ett handelscentrum och en förbindelse mellan Asien, Afrika och Europa. Karavanvägarna förband den arabiska halvön med Medelhavet och hamnarna gjorde platsen till ett nav för handel och kultur. Sedan åtminstone 1300 f.Kr. har Via Maris eller Havets väg (latin) – varit den viktigaste rutten som resenärer kunde ta på sina resor till Damaskus. Denna väg går från Heliopolis i det forntida Egypten, genom Gazas västra kust och fortsätter sedan in i Syrien.

Den stora Omari-moskén i Gaza City byggdes på 600-talet ovanpå ruinerna av en gammal kyrka från år 406, i sin tur uppförd över ett förhistoriskt tempel åt en kanaanéisk fruktbarhetsgud. Moskéns bibliotek öppnades 1277 och hade en samling på 20 000 böcker och sällsynta manuskript, inklusive biografier om profeten Muhammed och antika böcker om filosofi, medicin och sufisk mysticism. Den 8 december förstördes Omari-moskén i ett israeliskt flyganfall.

Gazas antika hamn Anthedon, även känd som Balakhiyah, ligger i nordvästra Gaza och användes från 800 f.Kr. till 1100 e.Kr. Den upptogs av UNESCO på dess preliminära världsarvslista 2012.  Forskargruppen Forensic Architecture (FA) är baserad vid University of London och har samlat information om Anthedon. De har rapporterat hur Israel medvetet riktade in sig på arkeologiska platser i den belägrade Gazaremsan i sina attacker mot kulturarvet. Före belägringen av Gaza 2005-2006 företog israelerna illlegala utgrävningar och stal mängder av föremål men nu hade den som mål att bara förstöra. FA har dokumenterat förstörelsen av kulturarvet i Gaza i sin undersökning Living Archaeology. I en rapport konstaterade FA: "Detta förakt för och förstörelse av palestinskt kulturarv både förminskar palestiniernas anspråk på en självständig stat och förnekar palestinierna deras grundläggande rätt att få tillgång till och bevara sitt eget arv."

Den befästa staden Tell el-Ajjul uppfördes omkring 2000 till 1800 f.Kr. och har skadats svårt under israeliska bombräder. Palestinsk-svenska utgrävningar pågick där under flera säsonger 2000 och 2003. Arbetet leddes av Peter Fischer från Göteborgs universitet i Sverige och Moain Sadeq vid Antikvitetsmyndigheten i Gaza. Projektet finansierades av svenska SIDA men lades ner när Gaza belägrades av Israel 2005. Den brittiske egyptologen Flinders Petrie grävde ut platsen på 1930-talet och upptäckte bl a guldsmycken och antika mynt. De flesta av hans fynd gjordes mellan 1930 och 1934 när Gaza var under det brittiska mandatet och finns nu på British Museum i London. Bland andra fynd var importerad keramik från Cypern; många av dem dateras till bronsåldern, ungefär 1400-tal f.Kr. Fynden tyder också på att Tell el-Ajjul en gång var ett viktigt handelscentrum.

En romersk nekropol (gravplats) vid Ard-al-Moharbeen grävdes ut 2022 av arkeologer från Palestina och Frankrike efter att byggnadsarbetare upptäckt gravar på platsen. Minst 134 gravar från 200 f.Kr. till 200 e.Kr. hittades med orörda skelett. Mest intressant var två unika blysarkofager dekorerade med motiv från druvskörd och delfiner. Fadel Alatel, arkeolog i Gaza och medlem av Heritage for Peace, deltog i denna utgrävning före den 7 oktober. Han berättade: “Det här är i det område där vit fosfor spreds ut. Skadorna på platsen är okända”. Alatel har arbetat för att bevara Gazas arv och arkeologi genom oräkneliga israeliska flyganfall, men hävdade att den här gången är situationen mycket värre. Han har inte kunnat återvända till platsen för att undersöka omfattningen av skadorna.

International Council of Museums-Arab (ICOM-Arab) skriver att det fanns fyra museer i Gaza och i februari 2024 har i stort sett alla museer raserats. Museet i Rafah hade gjort en utställning av antika mynt, kopparplåtar och smycken, vilket gjorde det till Gazas främsta museum för palestinskt kulturarv. Byggnaden förstördes i ett flyganfall den 11 oktober 2023.

Gazas Antikvitetsdepartement uppskattar att så många som 104 moskéer har skadats eller förstörts efter den israeliska attacken. Sayed al-Hashim-moskén byggdes någon gång på 1100-talet och återuppbyggdes 1850, men skadades i ett flyganfall i oktober. Sufimoskén Ahmadiyyah Zawiya i stadsdelen Daraj grundades 1336 av anhängare till Sheikh Ahmad al-Badawi, en välkänd sufi-lärd som bodde i Gaza på 1100-talet. "Alla våra kulturarv är tydligt markerade, men de israeliska militära anfallen, stridsvagnarna och bulldozrarna fortsätter", sade Fadel Alatel. “Men jag tror att allt det här kommer att ta slut. Även om de försöker förstöra vårt förflutna kommer vi att bygga upp Gazas framtid igen."

Det kristna klostret Saint Hilarion låg i byn Nuseirat vid kusten och grundades cirka 340 under det romerska styret. Den helige Hilarion var en kristen som sägs vara grundaren av klosterväsendet. Han drog sig tillbaka från det världsliga livet och levde i ett rum på en avskild plats i dagens Deir el-Balah i centrala Gazaremsan. Men pilgrimer sökte upp honom på jakt efter botemedel mot sjukdomar och andlig vägledning. Byggnaderna växte runt hans enkla rum och blev så småningom ett av de största klostren i Mellanöstern. För att slippa besökare flydde han så småningom till Cypern och bosatte sig på ett berg där numer en medeltida “riddarborg” ännu står, St Hilarion. Men hans anhängare sökte sig även dit... På klosterområdet i Gaza uppfördes fem kyrkor, en begravningsplats, och ett bad. Mosaiker och kalksten dekorerade golv och väggar för att välkomna pilgrimer som färdades på Via Maris från Egypten till Damaskus. Klosterområdet skadades i en jordbävning år 614 och låg övergiven tills palestinska arkeologer började gräva där i slutet av 1990-talet. Platsen är upptagen på UNESCO världsarvslista 2012 och har skadats i de israeliska bombningarna.

Den grekisk-ortodoxa kyrkan Sankt Porfyrius har varit i bruk under 1600 år. Byggnaden uppfördes år 425 och anses vara den tredje äldsta kyrkan i världen. Den fick sitt namn efter det bysantinska helgonet som ville stänga de hedniska templen. Kyrkan omvandlades till moské på 600-talet, men blev återigen en kyrka på 1150-talet när korsfararna återtog den. Byggnaden renoverades 1856 och har förblivit en plats där Gazas kristna församling kunde söka skydd under tider av konflikt. Den träffades och skadades den 19 oktober och i de israeliska bombningarna den 19 oktober dödades 17 personer när taket rasade in. Det grekisk-ortodoxa patriarkatet i Jerusalem sade att det "utgör en krigsförbrytelse" att förstöra kyrkan. Den intilliggande Katib al-Ilaya-moskén i osmansk stil, byggd på 1400-talet, skadades i samma attack.

Enastående och unika mosaiker med djur, jaktscener och palmer prydde en gång golvet i den bysantinska kyrkan i Jabalia från år 444. Väggarna hade 16 religiösa texter skrivna på antik grekiska under kejsar Theodosius II, som styrde Bysans från 408 till 450. Det palestinska Antikvitetsministeriet öppnade kyrkan igen i början av 2022 efter en treårig restaurering i samarbete med en fransk organisation samt British Council. Kyrkan förstördes i oktober av israeliska flyganfall. 2022 upptäckte en bonde en serie utsökta bysantinska mosaiker i närheten. Det är fortfarande oklart vad som hänt med gravarna och de närliggande mosaikerna.

Khan Younis karavanseraj (värdshus för karavaner) byggdes på 1300-talet för resenärer som färdades längs Via Maris. Byggnaden är uppkallad efter sin grundare, Younis al-Nuruzi och byggdes 1387 med en moské, ett postkontor och förråd. Khan Younis-museet  öppnades 2016 av Mohamed och Najla Abu Lahia. De ville bevara historien om Gazas kulturarv för kommande generationer. Samlingen bestod av cirka 3 000 föremål från kanaanéerna, vilka levde i Gaza och över stora delar av Levanten redan på 2000-talet f Kr. Allt som nu återstår av museet är keramikskärvor och krossat glas efter ett flyganfall i oktober.

Byggnad som förstörts vid israeliska flygräder i Khan Younis i södra Gaza 8 oktober 2023.


Palatset Qasr Al-Basha från 1200-talet i Gaza City byggdes om till ett museum år 2010 och en samling föremål från olika perioder av Gazas historia ställdes ut. Palatset byggdes om av mamlukhärskaren Sultan Zahir Baybars i mitten av 1200-talet som ett försvar mot korsfararna och de mongoliska arméerna. Under 1600-talet användes den av osmanska härskare och var logi för den franske befälhavaren Napoleon Bonaparte 1799 när han gick in i Gaza för att försöka avvärja en väntad osmansk invasion från Egypten. Museet träffades av israeliska flyganfall den 11 december som skadade dess murar, innergård och trädgårdar.

Hammam al-Sammara, eller Samariternas badhus, var äldre än islam och grundades troligen av samariterna, en religiös sekt av etniska judar som bodde i Zeitoun-området, även känt som de judiska kvarteren. Gaza City hade en gång 38 badhus men många förstördes under krig och ockupationer. Hammam al-Sammara var det sista som återstod och var en populär mötesplats där Gazaborna kunde umgås och söka botemedel mot sjukdomar under de vackra välvda taken. Badet och dess vackra inlagda marmorgolv värmdes upp med traditionella vedeldade ugnar och akvedukter. Hammam al-Sammara förstördes den 8 december 2023. Området där badet låg hyste ett blomstrande judiskt samhälle fram till korsfararstyret på 1100-talet. Den sista palestinsk-judiska familjen bodde i området fram till 1960-talet. Andra lämningar av judisk historia i Gaza är den unika mosaiken med kung David, daterad till 508. Den upptäcktes nära resterna av en synagoga från 500-talet och föreställer kung David som spelar harpa. Mosaiken överfördes till Israel Museum i Jerusalem efter att Israel erövrat Gazaremsan under sexdagarskriget 1967.

Man vet ännu inte hur tillståndet är för Gazas många andra historiska platser. Enligt Fader Alatel "ändras situationen var femte minut". Lokala fotografer har inte kunnat återvända.

UNESCO rapporterade till Al Jazeera: "Även om den humanitära situationen med rätta prioriteras, måste skyddet av kulturarvet i alla dess former också beaktas. I enlighet med sitt mandat uppmanar UNESCO alla inblandade aktörer att strikt respektera internationell rätt. Kulturarv får inte angripas eller användas för militära ändamål, eftersom det anses vara civil infrastruktur."

Mariam Shah är forskare I freds- och konfliktvetenskap vid Carnegie Endowment for International Peace och rapporterar om det hotade kulturarvet I Gaza den 8 februari 2024. Hon menar att det som händer i Gaza innebär långt mer än människors död och fysisk förstörelse av kulturarvet. Kriget ödelägger palestiniernas kulturarv, identitet och existens – inte bara i Gaza utan globalt. Shah skriver vidare att den fysiska förstörelsen av kulturarvet i Gaza har allvarliga konsekvenser för studier av Palestinas historia. Genom att utplåna universitet och arkiv har palestinierna förlorat ovärderliga resurser. Detta måste även betraktas som en avhumanisering av befolkningen – israeliska politiker hänvisar till exempel till palestinska civila som "mänskliga djur".
 
Den radikala israeliska nättidningen +972 skriver om en "Fruktansvärd ny rapport om Israels 'kulturella folkmord' i Gaza". Hamnen var i århundraden ett viktigt nav för handeln över Medelhavet och en plats för mångkulturalism. Över hela remsan har Israel skadat och förstört sekulära historiska platser såväl som de som är anslutna till islam och kristendom. Den Genève-baserade Euro-Med Human Rights Monitor har anklagat Israel för "tydligt avsiktliga angrepp på alla historiska byggnader i Gazaremsan".

I nästan tre decennier var jag intendent för de världsberömda Cypernsamlingarna i Stockholm. Jag har rest omkring på hela Cypern och förfärats över en omfattande förstörelse av kulrurarvet orsakat av krig, ockupationer och konflikter. Men ingenstans har förödelsen varit så fruktansvärd och oåterkallelig som i Palestina vars förhistoria varit sammanflätad med Cypern och som befinner sig bara ett stenkast bort. Jag har försökt dokumentera detta i en kommande bok – ARKEOLOGI SOM VAPEN. Israel och Palestina – arvet efter kolonialism och nationalism.


Marie-Louise  Winbladh
Arkeolog, författare, forskare
Intendent för Cypernsamlingarna 1971-2001
http://cypernochkreta.dinstudio.se


Källor

Mariam Shah, Vanishing Ink: Palestinian Culture Under Threat in Gaza, 8/2 2024. Carnegie Endowment for International Peace


Horrific new report on Israel’s “cultural genocide” in Gaza, 17 February 2024


Indlieb Farazi Saber (2024) A ‘cultural genocide’: Which of Gaza’s heritage sites have been destroyed? Al Jazeera 14 January.

 

5 Mar 2024