Livet i Gaza

Gaza är cirka 41 km långt, ungefär 10 km brett och gränsar till Medelhavets kust, Egypten och Israel. Här lever 1,8 miljoner människor varav 40% är under 15 år. Detta gör Gaza till ett av världens mest tätbefolkade områden med en av de yngsta befolkningarna. Infrastrukturen är oundvikligen under en enorm press.

Enligt World Bank är den ekonomiska tillväxten väldigt låg och den genomsnittliga inkomsten sjönk faktiskt från $2,659 (1994) till $1,826 (2018). År 2017 var arbetslösheten cirka 44% vilket är mer än dubbelt så många arbetssökande som på exempelvis Västbanken.

Fattigdomen är alltså stor och ungefär 80% av befolkningen är beroende av bidrag från organisationer som United Nations Relief and Works Agency (UNRWA).

Längs gränsen har Israel skapat en buffertzon på 1,5 km med det övergripande syftet att skydda Israel från attacker. Folket i Gaza är inte tillåtna att odla i denna zon vilket lett till en förlust i produktion på 75 000 ton. Per år. Israel har också begränsat området som är tillåtet för fiske och även om detta område ökades efter en överenskommelse med Hamas så dras det tillbaka med jämna mellanrum som svar på raketbeskjutningar från Gaza. FN menar att om denna restriktion hävdes så skulle fisket kunna utgöra en viktig och billig källa av protein. Sammantaget bidrar alltså den begränsade tillgänglighet till de utmaningar som folket i Gaza ställs inför.

Kunskap är makt
Den stora andelen unga, under 15 år, gör också att skolsystemet sätts under stor press. Konflikten 2014 (Gazakriget) förstörde också 547 skolor, förskolor och högskolor och många av dessa har ännu inte reparerats. Detta är också en anledning till den stora press som finns på de 250 skolor som drivs av UNRWA. Lösningen har blivit att en majoritet av skolorna kör dubbla skift med en omgång studenter på förmiddagen och ytterligare en på eftermiddagen med minst 40 barn i varje klass. UN Fund for Population Activities (UNFPA) förutspår en ökning av antalet studenter från 630 000 (2015) till 1,2 miljoner (2030) vilket innebär att det kommer att behövas 900 skolor till och 23 000 nya lärare.

Strömavbrott sker dagligen och försvårar naturligtvis både för arbetsplatser och för skolor. I genomsnitt har Gazaborna elektricitet 3-6 timmar per dag. Det finns ett kraftverk som drivs med diesel vilket är både dyrt och svårt att få tag på. Israel bidrar med en viss del av energiförsörjningen, liksom Egypten. Totalt täcker detta dock endast en tredjedel av den el som behövs men det finns lösningar enligt FN: ute till havs finns ett gasfält som, med viss ombyggnation, skulle kunna tillgodose hela Gazas energibehov.

Hälsa
I mitten av 2013 införde Egypten nya restriktioner gällande gränsövergången i Rafah. Detta innebar en kraftig försämring av hälso- och sjukvården då färre patienter kunde söka vård i Egypten. Antalet patienter som tillåtits att resa in i Israel på grund av medicinska skäl har också minskat från 93% (2012) till 54% (2017).

Det råder också brist på både mediciner och medicinsk utrustning som exempelvis dialysmaskiner. Precis som skolorna så har många hälso- och sjukvårdskliniker förstörts under tidigare konflikter med Israel och trots att FN driver 22 kliniker så har antalet minskat från 56 till 49 under 2000-talet - samtidigt som befolkningen fördubblats. Kvaliteten på den vård som finns är förstås också påverkad av den osäkra energiförsörjningen.

Det regnar sällan i Gaza och vattenförsörjningen är inte tillräcklig. De flesta hushåll har rinnande vatten men enligt World Bank är kvaliteten dålig och 97% av hushållen är beroende av det vatten som levereras med tankbilar. Avloppssystemet är också underdimensionerat och mycket rinner direkt ut i Medelhavet och i vattenreservoarer varför 95% av grundvattnet är förorenat. Det kan också översvämmas och rinna ut över gatorna - något som förstås bidrar till hälsoproblemen.

Till denna levnadssituation adderas den israeliska ockupationsmaktens militära övergrepp och många familjer lever, enligt Rädda Barnen, på gränsen till sammanbrott och många barn är i behov av psykosocialt stöd.

Text: Tove Sohlberg

Bilder: bbc.com och frenchpress