DET NYA SVAGA ÄR DEN NYA SORTENS ÖVERSITTERI

Jag anser att jag ställer mig på de svagas sida. Likaså på den sidan som orsakar minst skada. Det är därför jag ställer mig på palestiniernas sida. 
Man ska inte sympatisera med den svaga människan längre. Det moderna sättet är att främst se om sitt egna hus och ha respekt för alla som utgör en auktoritet i praktiken. Med andra ord: ”Sköt dig själv, skit i andra och stå upp för de starka”. Med det här synsättet i bakhuvudet kan man även gå ett steg längre och osynliggöra den andra sidan helt. Medan smarta israeliska missiler skapar ruiner i civila bostadsområden i Gaza klagar den israeliska sidan över att behöva fly till skyddsrum. 

Vem bryr sig om saudikoalitionens angrepp på fattiga jemeniter? Eller folkmordet i Burma? 
Den exkluderande nationalismen är på frammarsch i Europa, men också i Brasilien och i USA, och på Filippinerna kan fascistledaren Rodrigo Duterte skryta med hur många missbrukare han mördar utan att skapa ett ramaskri i FN. För att inte tala om situationen i Gaza, som helt ignoreras när det gäller praktisk handling. Det är den tredelade kärnan; vanligt folk i vår vardag håller sig ofta helt omedvetna och fokuserar hellre på sådant som drabbar dem personligen — medan FN diskuterar allt i olika grad utan att göra något — och media hittar en medelväg mellan den vanliga människan och det som händer ute i världen. 

FN diskuterar.

Det vänsterpolitiska lägret för en kamp mot en värld som sätter den starka sidan främst. Men det finns även gott om starka översittare som ser sig själva som komponenter av den svaga sidan. Till och med Breivik påstod sig föra en kamp mot de starka. Vanliga smygrasister kände sig åsidosatta under alltför lång tid av politisk stelbenthet och tar nu ut sin revansch i nationalismens radikala retorik. 

Det är inte bäst att saker får vara så som de alltid har varit 
En ny kulturrevolution som diskar ut stekpannans förstelnade flottlager och häller i en förändring behövs — eftersom saker inte alls mår bäst av att vara så som de alltid har varit. 

I det här klimatet har Israels allt mer extremistiska politik gjorts rumstempererad. När de bryter mot de mänskliga rättigheterna ses de som ett föredöme i att bekämpa terrorism och rent allmänt som pragmatiker och föredömen för en vassare form av patriot act. FN:s stelbenta syn kan inte appliceras på den praktiska situationen. I övrigt vänder gemene man bort blicken medan rättskämpar står lamslagna. 

Men de åsidosatta har blivit lurade. För i motsats till vad de tror representerar det nya svaga egoism, översitteri och empatilöshet.

Fredrik Wadman
Medlem i Palestinagrupperna i Sverige, har hjälpt Ship to Gaza, grundare till gruppen Israel-Palestinagruppen på Facebook. Har varit på Västbanken flera gånger bland annat med ett internationellt gäng för att plocka oliver.

12 Mar 2020