Risk för tvångsförflyttning i Jerusalem!

25 Apr 2021

Palestinska familjer i östra Jerusalems Sheikh Jarrah-kvarter riskerar att tvingas bort från sina hem! 

 

 

 

Över 1 500 palestinier i Jerusalem står inför hot om tvångsförflyttning och husrivningar. Barn utgör en stor andel av de familjer som hotas av hemlöshet. Detta är en del av Israels större plan för kolonial expansion i hela Östra Jerusalem och Västbanken; att med våld fördriva palestinska familjer från deras land och hem och ersätta dem med olagliga israeliska bosättningar. 

 

Två av de primära organisationer som driver dessa utvisningar, Nahalat Shimon International respektive Ateret Cohanim, har skatteavdrag för välgörenhet i USA, varifrån de får majoriteten av sin finansiering.

 

Åtta familjer har redan fått utvisningsorder och är på väg att förvisas från sina hus mellan början av maj och augusti. Dessa förestående vräkningar är de senaste i en lång historia i Jerusalem för att skapa en judisk majoritet. Israeliska bosättare, med stöd från israeliska domstolar, militär och polis, har fördrivit palestinier från sina hem i årtionden. Invånarna i Sheikh Jarrah har motstått ansträngningar, sedan 1972, från organisationer för bosättare som vill beslagta deras fastigheter.

 

Sedan 1967, när Israel ockuperade Östra Jerusalem, har judiska organisationer för bosättare ihärdigt försökt ta över hem i Sheikh Jarrah. Några av de palestinska familjer, som ursprungligen kommer från västra Jerusalem och andra delar av det historiska Palestina, fördrevs av sionistiska styrkor redan under Nakba 1948 när cirka 800 000 palestinier flydde eller utvisades från sina hem under Israels upprättande. 

 

Som en del av ett avtal mellan FNs hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) och Jordanien utvaldes 28 av de familjer som drevs bort 1948 och försågs med en bostad och en tomt i det nybyggda området Sheikh Jarrah. I utbyte avstod de från sin flyktingstatus hos FN.  Familjerna lovades att de skulle bli ägare till fastigheten efter tre års boende, vilket ännu inte hänt. 

 

Invånarna i Sheikh Jarrah lever i ett konstant tillstånd av rädsla och ångest och de vet att de när som helst kan kastas ut ur sina egna hem. Många av de äldre har utvecklat kroniska medicinska tillstånd på grund av stress, barn är livrädda och samhället som helhet urholkas gradvis både storleksmässigt och i sin samhälleliga struktur.

 

"Jag vet inte vart jag ska gå om domstolen beslutar att ge mitt hus till bosättarna. Varje sten i mitt hus har en historia", berättar en invånare vid namn Abu Said. 

 

Eftersom risken för massfördrivning hänger över grannskapet fortsätter palestinierna att utkämpa lagliga strider för rätten till sina fastigheter och vädjar till organisationer för mänskliga rättigheter och lokala domstolar. Under kampanjen publicerade Sheikh Jarrah-gemenskapen en lista med krav. Bland dem uppmanar de det internationella samfundet att vidta strikta diplomatiska och politiska åtgärder för att fördöma Israels fortsatta politik för tvångsförflyttning och etnisk rensning samt pressa Israel att stoppa sin kolonialpolitik i alla stadsdelar i det ockuperade Östra Jerusalem. De kräver också att UNRWA skyddar de flyktingar vars status upphävdes i utbyte mot ett löfte som aldrig uppfylldes. De ber också den jordanska regeringen att sätta press på de israeliska myndigheterna att erkänna att invånarna har den lagliga rätten till sin egendom. 

 

Här är ett upprop för att utöva påtryckning på USA att stoppa Israels planer. Det går snabbt att skriva under!

 

Stop Israel's forced displacement of Palestinians from East Jerusalem! (everyaction.com)

 

#SaveSheikhJarrah 

#انقذوا_حي_الشيخ_جراح 

 

Källa: Middle East Eye

 

Rivningar och andra övergrepp på Västbanken

17 Mar 2021

Vad händer på Västbanken? FN har en speciell avdelning som bevakar händelser där, kallad OCHA oPt (FNs organ för samordning av humanitära frågor på de ockuperade palestinska områdena). Nedanstående är hämtat ur rapporten för februari 2021, och en utförligare rapport finns på nätet. På OCHA oPt går det att prenumerera på månadsbrev gratis.

Sammanfattning

82 byggnader, varav 65 finansierade genom donationer, revs eller beslagtogs vid fem tillfällen i Humsa – Al Bqai´a (Tubas).

77 byggnader för humanitärt bistånd revs, av dessa var 47 finansierade av EU.

Rivningen av EU-finansierade byggnader tredubblades under 2021 jämfört med snittet under 2020. Israeliska bosättare förstörde och stal biståndsutrustning.

Översikt

Israeliska myndigheter rev, tvingade personer att riva, eller beslagtog 153 byggnader som ägs av palestinier. Detta skede under februari i Västbanken och Östra Jerusalem, och siffran är bland de högsta för en enskild månad sedan OCHA började dokumentera detta 2009. Antalet var bara högre under november 2020 (178) och februari (237) samt mars 2016 (179).

Övergreppen under februari resulterade i att 305 personer, varav 172 barn, tvångsförflyttades. Dessutom försämrades levnadsförhållanden och tillgång till samhällsfunktioner för ytterligare 435 personer. Två byggnader i Tura al Gharbiya (Jenin) revs eller skadades som straff, medan övriga byggnader, belägna i C-området eller Östra Jerusalem revs på grund av att byggnadstillstånd saknades. Dessa är närmast omöjliga att få för palestinier. Hittills under 2021 har månadsgenomsnittet för rivna byggnader (117) varit 65% högre än snittet under 2020 (71).

Humsa – Al Bqai´a (Tubas), där 55 palestinier, varav 32 barn, tvångsförflyttades 1 februari 2021. Foto OCHA.

Samhället Humsa – Al Bqai´a som ägnar sig åt boskapsskötsel i norra Jordandalen (Tubas) blev vid fem tillfällen i februari vittne till att 82 byggnader beslagtogs och revs av de israeliska myndigheterna. Nästan 80% av byggnaderna var byggda som humanitärt bistånd och de bestod av hem och anslutna byggnader, till ett värde av 43 000 EUR. Detta ledde till att 60 personer, varav 35 barn, tvingades därifrån.

Efter ett besök i Humsa – Al Bqai´a krävde koordinatorn för humanitära insatser i de ockuperade palestinska territorierna, Lynn Hastings, att de israeliska myndigheterna omedelbart stoppar all vidare rivning och förstörelse av palestinska hem och ägodelar, låter det humanitära biståndet bidra med skydd, mat och vatten till denna mycket sårbara grupp och låter dessa människor få vara kvar i sina hem.

Hittills under 2021 har över 50% av de förstörda husen varit belägna i beduinsamhällen eller samhällen som ägnar sig åt boskapsskötsel i område C, vilket är en ökning från 31% 2020. Dessa samhällen är några av de sårbaraste på Västbanken, med begränsad tillgång till utbildning och hälsovård och till vatten, hygien och elektricitet.

Närmare 90% av alla byggnader som revs eller beslagtogs under februari i C-området utsattes för detta utan någon varning i förväg. Det är en klar ökning jämfört med 30% 2020, 11% 2017 och 8% 2016. Det krävs inte av myndigheterna att förvarna, vilket hindrar de drabbade personerna från att protestera i förväg och myndigheten har kallat förfarandet "ett strategiskt verktyg".

Hittills under 2021 har totalt 93 byggnader som tillkommit som humanitärt bistånd rivits eller beslagtagits av israeliska myndigheter. Det kan jämföras med 157 under hela 2020. Israeliska bosättare förstörde eller stal plantor och redskap i Bruqin (Salfit) som finansierats med bistånd, värt 2 300 EUR. En familj om sju personer drabbades.

Femton byggnader revs i Östra Jerusalem, sju av kommunen och sju av ägarna själva efter att ha tvingats till det. Största attacken ägde rum i Al ‘Isawiya 22 februari, där kommunen i sällskap med israelisk militär rev en byggnad med fyra lägenheter och därigenom gjorde 19 personer hemlösa. Tio av dessa var barn. De drabbade familjerna har betalat böter sedan 2017 för att ha byggt utan tillstånd och de fick ett slutligt rivningsföreläggande i juli 2020 och en muntlig varning dagen före rivningen. Det blev sammandrabbningar under rivningen och en palestinsk man skadades då av en gummikula.

Den 10 februari rev de israeliska myndigheterna ett hus som bestraffning i byn Tura al Gharbiya (Jenin) i B-området. Huset tillhörde en palestinsk man åtalad för att ha dödat en israelisk kvinna 20 december 2020. En familj om sex personer varav fyra var barn blev hemlös, och en annan familj om fyra personer blev hemlös på grund av skador på sitt hus som orsakades av rivningen.

MEDLEMSRECENSIONER av SALONGEN

28 Feb 2021

Förra veckan visade vi filmen Salongen, manus och regi Arab Nasser & Tarzan Nasser, en fransk/palestinsk film från 2015. Vi blev ett 50-tal personer och efteråt insåg vi att upplevelsen av filmen varierade. Jag bad därför dem som sett den att kommentera och detta har lett fram till denna samlade recension! 

 

Det står tydligt att Salongen är en film som berör och väcker känslor - antingen positiva eller negativa: 

 

“Den var svårtillgänglig….” tyckte någon och  en annan att den var “otäck..obehaglig… en våldsam miljö både i kvinnorummet och utanför..”. 

 

En tittare konkluderar att “Salongen bygger på en intressant idé om att kunna spegla livet i Gaza via ett antal kvinnor av olika bakgrund som råkar befinna sig samtidigt i en skönhetssalong. I hur de interagerar och hur världen utanför salongen, som elbrist och strider, samtidigt högst påtagligt tränger sig på. Resultatet tycker jag dock inte blev helt lyckat.” 

 

“Elände, elände, elände, män, män, män och en flicka som pratar som en vuxen och två kvinnor, jag orkade inte se hela filmen” och å andra sidan “Otroligt gripande och engagerande. Humor blandat med den svartaste sorg”.  Någon /…”tyckte om filmen, men den var hemsk. Instängdheten och maktlösheten var så tydlig.”

 

Som konst ska så har den berört. 

 

Symboliken 

Samtidigt som filmen visar ett antal kvinnor på en skönhetssalong belägen i Gaza har flera tittare har också kommenterat symboliken:

 

“Det var smart att använda salongen och kvinnorna där som en symbol för hela Palestina/Gaza. Hur de sitter maktlöst och väntar på sin tur, men också hur de drabbas av vad som händer utanför salongen och som de inte verkar kunna påverka, åtminstone inte i någon högre grad.” 

 

“blev djupt berörd av gestaltningen i det trånga salongsrummet med kvinnornas utsatthet - en symbolik som är genialisk.” 

 

“Underton och skådespel skildrar förtrycket och ockupationen som bla tar ifrån dem strömmen mitt under pågående behandling.”

 

 

Vardagen

Det som skildras är en vardaglig situation i en ovanlig kontext och balansen mellan skildringarna av vardagsliv och ockupation kan vara svår. 

 

“Blockaden och de israeliska bombningarna märkte man inte mycket av, lite buller från en drönare var allt/…./kunde ha varit var som helst egentligen.” menade en tittare som saknade fokus på ockupationen. En annan är glad över fokus på vardagen: “visade just hur vanliga människor drabbas och hur livet ändå går framåt, med stor sorg men också kärlek.” 

 

“Den är ju intressant och det är viktigt att skildra vardagslivet med både glädjeämnen och ständiga problem.” 

En annan tittare understryker värdet av att använda sig av en vardaglig situation: “/.../palestinier måste kunna gestaltas fristående från denna konflikt också - det finns ett värde i att visa att palestinier också är vanliga människor som alla andra i världen, även i detta sammanhang och i pågående konflikt”. 

 

 

Genus

Filmen utgår som sagt från en grupp kvinnor. Männen är rent fysiskt isolerade från kvinnogruppen - men finns med i deras samtal och i deras behandlingar - mycket är för någon mans skull. 

 

“/.../uppskattade beskrivningen av dels begränsning av den fysiska rörelsefriheten men också begränsningen av den egna friheten att uttrycka sig själv på sitt eget sätt. Förtryck utifrån och inifrån. Men sedan ser jag också en viss spridning inom gruppen (någon är skild, någon har en älskare, någon är djupt religiös etc) vilket är en lysande påminnelse om att det är svårt att generalisera en hel grupp”. 

 

“Filmen dominerades av en ruggig kvinnosyn även om den samtidig kritiserades i humoristisk form, och av de interna mycket våldsamma konflikterna mellan manliga grupper.”

 

“Dessa kvinnor som upplevt och upplever så mycket och ändå försöker skapa en "normal" vardag. Kriget finns omkring dem och trots att kulorna viner utanför försöker de hålla humöret uppe men till slut brister allt.”  

 

Avslutar med ett fullt citat: “Jag tycker det var en mycket bra film, intelligent och med den palestinska svarta humorn, en svart humor som föds i totalitära samhällen. Begåvat. Man har beskrivit ett helt samhälle genom en hårsalong för kvinnor. Genom att utgå från kvinnors vinkel, har man beskrivit tillvaron underifrån, från kvinnors underläge och hur de hanterar detta. Kan man inte tjura fast lejonen i Tel aviv och Ramallah, kan man själv spatsera med ett! Utmärkt! Finns inget förtryck utan trots och humor!”

 

Tack för alla kommentarer och ert engagemang! 

 

Tove Sohlberg

Facebook, we need to talk - and you’re not letting us

4 Feb 2021

 

Facebook överväger att låta ordet “Zionist” bli ett kodord på plattformen för “attacker på judar och det israeliska folket”. 

I ett öppet brev till Mark Zuckerberg och Sheryl Sandberg (VD på Facebook) har två dussin organisationer uttryckt skarp kritik mot detta förslag.  

Det har diskuterats att Facebook är pressade av den israeliska regeringen och högerinriktade sionistorganisationer att anta International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) definition av antisemitism; att antisionism (kritik mot en politisk ideologi som menar att endast judar har rätt till det land där det bor palestinier) ska likställas med antisemitism (hat riktat mot judar och det judiska folket) samt att detta skulle vara ett viktigt verktyg i att bekämpa antisemitismen. 

Jewish Voice for Peace håller inte med: “Den föreslagna policyn riskerar att missta diskussioner om sionism för antisemitism och skulle underminera försöken att se verklig antisemitism och alla former av rasism, extremism och förtryck”, menar de. 

Även akademiker och andra kritiker varnar för att IHRAs försök att likställa antisionism med antisemitism riskerar att kväva debatten. 

Förslaget att censurera diskussioner om sionism sägs utgöra del av en långsiktig plan av israeliska tjänstemän och deras anhängare för att kriminalisera eller begränsa kritik mot ockupationen. Effekten av detta skulle främst påverka palestinier som huvudsakligen använder plattformen för att organisera sig och för att sprida kunskap om Israels ockupation och brott mot de mänskliga rättigheterna. 

Jewish Voice for Peace menar att Facebooks sätt att hantera problemet med antisemitism är en felaktig lösning på ett verkligt och viktigt problem och har nu startat en kampanj på just Facebook; #FacebookWeNeedToTalk.

“Detta förslag förhindrar palestinier att dela deras dagliga erfarenheter och historier med omvärlden, oavsett om det är ett foto på nyckeln till deras far/morföräldrars hus som förlorades i attackerna av sionistisk milis 1948 eller att direktsända illegala bosättares attacker på deras olivträd 2021”. 

Facebook själva säger att de just nu tillåter termen “sionism” när den ingår i politiska diskussioner men tar bort den när den används som synonym för judar eller israeler samt att de kommer att fatta ett beslut i slutet av februari. 

 

Skriv därför på Jewish Voice for Peace namnlista och sprid gärna! 

Här hittar du länken till namnlistan

och här kan du läsa mer: 

TRT WORLD: Will Facebook censor users from expressing anti-Zionist views?

Common Dreams: Human Rights Campaign Launched to Prevent Facebook From Adding Word "Zionist" to Hate Speech Policy

The Verge: Facebook is getting pulled into a fight about the politics of Israel