Nakba 2025

13 maj 2025

Den 15 maj högtidlighålls minnet av Al Nakba, katastrofen, 1948 då mer än halva befolkningen i det historiska Palestina fördrevs. 77 år senare kan ingen längre blunda för att den etniska rensning som inleddes i samband med staten Israels bildande fortfarande pågår. I Gaza har den eskalerat till ett folkmord. På Västbanken massfördrivs människor från sina hem i områden som Jenin, Tulkarem, Masafer Yatta och Östra Jerusalem.

Fler än 750 000 palestinier fördrevs under Al Nakba 1948. Omkring 12 000 människor dödades och fler än 450 byar jämnades med marken. Flyktingarna sökte tillfälligt skydd i Gaza, på Västbanken och i grannländerna i väntan på att kriget skulle ta slut så att de kunde återvända hem. 

Än idag lever flyktingar från 1948 och den andra stora fördrivningen, 1967 när Israels ockupation inleddes, i flyktingläger – och fördrivningen fortsätter. I Gaza, där en stor majoritet av befolkningen är flyktingar och ättlingar till flyktingar från 1948 och 1967. På Västbanken, där tiotusentals flyktingar och deras ättlingar tvingas iväg från sina hem, marker och egendomar. I Östra Jerusalem, där palestinier tvingas antingen riva sina egna hem eller betala notan när israeliska myndigheter gör det.

De sår som historiens oförrätter skapat kan inte börja läka innan nuets oförrätter upphör. Flyktingarnas rättigheter måste respekteras. Fördrivningen och folkmordet måste stoppas.

Det internationella samfundet har en skyldighet att ingripa. Efter 77 år är det uppenbart att Israel måste tvingas att följa internationell rätt och FN-beslut. 

Stoppa vapenhandeln 
Häv associationsavtalet 
Inför sanktioner

Läs mer om Al Nakba palestinagrupperna.se/nakba
Lyssna till PalestinaPodden om Al Nakba https://shows.acast.com/palestinapodden/episodes/al-nakba 

Ockupationen och den palestinska barnboken

13 dec. 2024

Elisabet Risberg är bibliotekarie på Kungliga biblioteket och översättare av arabiska bilderböcker till svenska. Hon föreläste 9 december 2024 i Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. Föreläsningen belyste hur ockupationen genom historien har påverkat, (och fortsätter påverka), utvecklingen av den palestinska barnboken och vad det är som gör den moderna palestinska barnlitteraturen unik i ett arabiskt sammanhang.

Här listas de böcker och länkar hon tog upp.

Palestina – ett centralt tema

Den lilla lyktan av Ghassan Kanafani

Fågelns återvändande av Mu’in Bsisi & Hijazi

Hemmet av Zakariya Tamir & Mohieddin Ellabbad

Hon av Hilma al-Tuni

Den vita duvan av Zakariya Tamir & ’Adli Rizq Allah

Palestinas ABC av Mohieddin al-Labbad

Länkar

Dar al-Fatá al-Arabi digital exhibition https://online-exhibit.aub.edu.lb/exhibits/show/dar-el-fata/introduction

Exploring Mohieddine Allabad’s Symbolic Animal World https://arabicdesignarchive.com/essays/into-the-feline-s-den-a-journey-through-mohieddine-ellabbad-s-wondrous-world-of-animals

Dar al-Fatá al-Arabi : a look at the first Arabic publishing house dedicated to children https://www.middleeasteye.net/news/dar-al-fata-al-arabi-first-arab-publishing-house-dedicated-children

Revolution for Kids : Dar El Fata El Arabi, Recollected  https://www.bidoun.org/articles/revolution-for-kids

Pro-Palestinian Messaging in Children’s Media During the Lebanese Civil War  https://columbiahistoryjournal.com/blog-2-1/8m9rns5uykpknespx955uhimcbrgn0

1987 - första intifadan

Yunus drake av Liana Badr & Ihab Shaker (1991)

Tamerinstitutet

Grundat 1989

Astrid Lindgren Award 2009  https://alma.se/pristagare/tamerinstitutet

Tamer Institute for Community Education  https://www.tamerinst.org/en/

Draken av Zakariya Muhammad Bashar al-Hurub (2003)

Skoluniformen av Abla al-Tubasi & Husni Radwan (2012)

The Blue Pool of Questions (engelsk översättning) av Maya Abu-Alhayyat, ill: Hasssan Manasrah

Bulqash (finns i svensk översättning). Förf och ill: Yara Bamieh

Tema – Återvända hem

Den blå dörren av Sonia Nimr, ill: Raouf Karray

Tema – Barn och soldater

Pojken byter sina skor av Iyad al-Balawi & Yara Bamieh (2015)

Tema – Längtan efter havet

Firas gör ett hav av Liana Badr & Nabil Taj (1981?)

Har du försökt fånga en fågel i flykten? av Anas Abu Rahma & Walid Taher (2021)

En skolpojkes dagbok av Khalid Juma’ och Abd Allah Qawariq

Ungdomsböcker

Thunderbird av Sonia Nimr (fantasytrilogi)

Mysteriet med falkögat av Taghrid al-Najjar

Code name: Butterfly av Ahlam Bsharat

Trees for the Absentees av Ahlam Bsharat

Sjukvårdskrisen i Gaza: En humanitär katastrof

27 nov. 2024

Väsentlig sjukvård som saknas eller är kraftigt begränsad innefattar akut traumavård, kirurgiska ingrepp, cancerbehandlingar, dialys, mödra- och neonatalvård, psykologiskt stöd, vård vid kroniska sjukdomar, rehabilitering för skadade, vaccinationer och smärtlindring. Det råder brist på el, vatten, mediciner och sjukvårdsutrustning.

Israels oavbrutna attacker och övergrepp mot Gaza har resulterat i en katastrofal sjukvårdssituation där endast hälften av sjukhusen är i drift, även om de verkar under omöjliga förhållanden. Utan omvärldens akuta och långsiktiga stöd kommer den humanitära katastrofen få långtgående konsekvenser.

Sjukvården kollapsar medan världen ser på

Vi har alla sett bilderna. De söndersprängda sjukhusen, desperata föräldrar som bär barn som saknar kroppsdelar, patienter på blodiga golv, neonatalutrustning som larmar och läkare som inte kan ge adekvat vård.

Sjukvårdssituationen i Gaza är katastrofal till följd av Israels bombningar av sjukhus och medicinsk infrastruktur men också på grund av det medvetna hindrandet av införsel av sjukvårdsutrustning. I augusti 2024 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att över 1 000 dokumenterade israeliska attacker utförts mot sjukvårdsinrättningar sedan oktober 2023. Attackerna har lett till att många sjukhus och vårdcentraler inte längre fungerar.

Omfattningen av den humanitära krisen i Gaza är svår att ta in. Fram till november i år har minst 43 000 människor dödats, varav runt 17 000 barn. Utöver det har drygt 100 000 skadats. Det är fler än det finns invånare i Karlstad eller Växjö. Lägg därtill de 600 dödade och 5 600 skadade på Västbanken.

Enligt Läkare utan gränser var endast 17 av 36 sjukhus i någon sorts drift i oktober i år. De anläggningar som är i drift verkar långt över sin egentliga kapacitet. Till exempel har Al Shifa-sjukhuset, Gazas största kirurgiska sjukhus, en kapacitet att behandla 700 patienter men behandlar för närvarande cirka 5 000.

Gaza befinner sig i en humanitär katastrof

Gazas hälsovårdssystem står inför en total kollaps. Sjukhus och kliniker kämpar med akut brist på mediciner, utrustning och personal. Antibiotika, smärtstillande läkemedel och till och med grundläggande förnödenheter saknas. Hälsoläget förvärras av att en majoritet av befolkningen, 1,5 miljoner människor, befinner sig på flykt. FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, rapporterar om allvarligt överbefolkade läger med bristfällig sanitet och sjukdomar som sprider sig snabbt.

Undernäring sprider sig också snabbt, särskilt bland barn. Samtidigt har bristen på rent vatten lett till en explosionsartad ökning av vattenburna sjukdomar. WHO rapporterar om hundratusentals fall av diarré och luftvägsinfektioner.

Läkare utan gränser har behandlat över 27 500 patienter med krigsskador, men behovet är långt större. Traumaläkare, kirurger och barnläkare är desperat eftertraktade.

Minst 12 000 människor i Gaza är i behov av medicinska evakueringar. Både Läkare utan gränser och WHO uppger att 60% av de behövande får avslag på oklara grunder. Det innefattar även barn. För de som släpps ut är väntetiderna mycket långa. Hanteringen av medicinska evakueringar vittnar om en grymhet och likgiltighet inför palestiniers lidande. Bristen på säkra transportvägar försvårar ytterligare både distributionen av hjälp och evakueringen av patienter.

För de 50 000 gravida kvinnorna i Gaza är situationen kritisk. Många tvingas föda under ohygieniska förhållanden, utan tillgång till adekvat vård inför, under och efter förlossningen.

Den psykiska hälsan är också hårt drabbad. Hundratusentals har sökt psykologiskt stöd, men behovet överstiger vida tillgången.

Det är en humanitär katastrof av sällan skådat slag. Både lokala och internationella organisationer arbetar med livet som insats för att ge livsviktig vård till civilbefolkningen i Gaza. Men behovet är enormt, med tusentals människor i akut behov av vård som inte räcker till.

Åtgärder idag och imorgon

Israel verkar inte ha för avsikt att upphöra med attackerna. Den moraliska kompassen fungerar inte, varför omvärlden måste ta sitt ansvar för att få slut på dödandet, övergreppen och i längden ockupationen.

För att återupprätta Gazas sjukvård krävs omedelbara åtgärder.

• En omedelbar och varaktig vapenvila är avgörande för att stoppa förstörelsen av kvarvarande sjukvård och för att medicinsk personal, inhemsk och utländsk, ska kunna arbeta säkert. Sjukhus, personal och medicinska anläggningar måste skyddas från attacker.
  
  
• Det internationella samfundet bör övervaka och säkerställa skyddet av sjukvårdsanläggningar och dokumentera överträdelser av internationell humanitär rätt.
  
  
• Den israeliska blockaden och hindrandet av hjälp måste upphöra för att möjliggöra ett tillräckligt inflöde av medicinska förnödenheter.
  
  
• Evakuering av allvarligt skadade och sjuka som inte kan behandlas på plats måste säkerställas.
  
  
• Det behövs säkra fältsjukhus och mobila inrättningar inklusive möjligheter att vårda psykisk ohälsa.

Återuppbyggnaden av Gazas hälso- och sjukvård kommer att bli dyr och ta lång tid. Kollapsen av sjukvårdssystemet riskerar att få allvarliga följder för folkhälsan under lång tid framöver. Här krävs ett internationellt åtagande för långsiktig finansiering och stöd. 

Som enskild person kan du skänka pengar till organisationer som bedriver vård på plats. Exempel på organisationer är Gaza Community Mental Health Programme och Palestinian Medical Relief Society, som får stöd via Palestinagruppernas akutinsamling (länk nedan). Läkare utan gränser, Röda Korset och UNRWA har också verksamhet i Gaza.

https://www.palestinagrupperna.se/akutinsamling/

Källor:

https://healthcluster.who.int/newsroom/news/item/08-08-2024-300-days-of-war-health-crisis-in-the-occupied-palestinian-territory

https://www.doctorswithoutborders.org/latest/one-year-war-without-rules-leaves-gaza-shattered

https://www.emro.who.int/opt/priority-areas/occupied-palestinian-territory-health-crisis-2023.html

https://www.msf.org/five-ways-war-gaza-impacting-palestinians-health

https://www.rescue.org/se/pressmeddelande/akuta-atgarder-kravs-att-stoppa-svalt-i-gaza

MSF statement on Israeli authorities blocking medical evacuation of eight children injured in Gaza - occupied Palestinian territory | ReliefWeb

https://www.doctorswithoutborders.org/latest/long-road-recovery-gazas-war-wounded-children

Markus Majdalani

 

IDF och det palestinska skolsystemet: Att ödelägga en generation

28 okt. 2024

Varför är rätten till utbildning en mänsklig rättighet? För att vår framtidstro är en av de saker som gör oss mänskliga. Och vi uttrycker den framtidstron till våra barn, i våra system för utbildning, i vad vi lär dem om världen. Att medvetet förstöra en nations utbildningssystem är att avhumanisera dess människor, det är ett försök att ta bort det palestinska människovärdet genom att ta bort deras framtidstro. Det är därför vi kallar attackerna mot skolorna i Gaza ett brott mot mänskligheten.

I skolan där jag jobbar i Stockholm är de mänskliga rättigheterna sjuans stora tema. Varför de finns, vad de fyller för funktion, varifrån de kommer. I skolan hör folkrättens grunder till de absolut viktigaste sakerna barnen får lära sig. Det ska gälla världen över. I ruinerna av det palestinska utbildningssystemet frågar nu barn i Gaza om samma rättigheter och varför de inte gäller dem.

Skolgången i Gaza är knuten till framtidstron, och utbildning har historiskt varit en extremt viktig del av det palestinska samhället. I nuläget hör skolgången till barnens viktigaste skyddsbarriärer mot exploatering och kollaps av deras mentala hälsa. Trots situationen i Gaza finns det fortfarande människor som försöker hålla delar av detta system vid liv, med livet som insats. Lärarna rapporterar om hur de ser sina elevers framtidsutsikter kapas – deras drömmar om framtiden har förvandlats till drömmar om att överleva en dag till.

Nyligen bombade den israeliska armén ännu en skola i centrala Gaza. Femton barn och sju vuxna mördades i attacken. Under året som gått har den israeliska armén sprängt mellan 85 och 92 procent av alla skolor i Gaza. Över 15 000 elever är döda. Sedan folkmordet startade har Netanyahus regering statistiskt dödat mer än en skolklass om dagen.

När alla påstår sig vilja det rätta finner vi sanningen i vad vi ser regeringar göra. Vad arméer gör. Vad människor gör mot andra människor. Det går inte att hävda att man gör något för fred eller säkerhet och samtidigt spränga en skola full med barn. Det går inte att hävda att man gör något för framtidstro eller ett slut på blodsutgjutelsen, och samtidigt spränga en skola full med barn. Det går inte att hävda att man bryr sig om civila liv och samtidigt spränga en skola full med barn.

Professor Chandni Desai från Toronto Star menar att ödeläggandet av skolsystemet, kulturens och områdets kollektiva minne och framtidshopp bevisar vad det är IDF ägnar sig åt: Ett krig med etnisk rensning och folkmord som mål och medel. De omintetgör medvetet palestinska människors rätt till utbildning och den palestinska kulturen från ett område som den israeliska regeringen vill åt. Intervjuade barn i Gaza uttrycker det helt enkelt som att de mördas för att de är palestinier.

Netanyahus regering försöker trivialisera och dölja slakten; få världen att låtsas, och i slutändan tro, att det som hänt faktiskt inte har hänt. De försöker utradera folkmordet ur det kollektiva minnet medan det sker. Det är därför de gör kunskapen och skolorna till ett mål.

Men de kan varken hindra palestinier eller resten av världen från att lära sig om det som nu sker. De kan inte dölja vad de gör, och de kan inte få världen att låtsas att palestinier inte är människor. En dag kommer palestinier få tillbaka den utbildning de har rätt till. De kommer att lära sig om krigsbrotten i sina skolor. Och de kommer att läsa om vad människorna som inte blev bombade gjorde medan folkmordet pågick.

Axel Günther

Referenser

Artikel från Unicef, om mentala konsekvenser av utebliven skolgång
https://www.unicef.org/mena/press-releases/45000-first-graders-unable-start-new-school-year-gaza-strip-unicef

Artikel från UNRWA, om Palestinska barn utan fem år av skolgång
https://www.unrwa.org/newsroom/notes/ongoing-war-gaza-will-set-children-and-young-people%E2%80%99s-education-back-five-years

Artikel från Toronto Star, akademiker om skolsprängningarna som en del av folkmordet
https://www.thestar.com/news/world/how-israels-scholasticide-denies-palestinians-their-past-present-and-future/article_8f52d77a-b648-11ee-863d-f3411121907b.html

Rapport från Centre for Lebanese studies och Cambridge University i samarbete med UNRWA, om förutsättningarna för utbildning i Palestina
https://www.educ.cam.ac.uk/centres/real/publications/Palestinian_education_under_attack_in_Gaza.pdf

Artikel från BBC, om attacken mot skolan al-Mufti i Gaza i Oktober 2024
https://www.bbc.com/news/articles/c5y8zj8qrn5o